Finspångs kommun
Projekt för sanering av förorenade områden
Saneringsprojekt som leds av Finspångs kommun.
Förorenade områden finns framförallt där det har funnits industrier som har använt sig av kemikalier för att utföra deras arbete och eller tillverka en viss produkt. På den tiden var man inte medveten om att ämnet var skadligt och man omhändertog inte avfall, restprodukter och spill från produktionen på ett sätt som gjorde att föroreningsläckage undveks. I dagsläget pågår nationellt flera saneringsprojekt där man försöker avlägsna de föroreningar som man vet om och som finns på olämpliga ställen för framtida utveckling av marken, intill natur och markmiljöer som behöver skyddas eller andra riskgrupper som man bedömt gör det viktigt att sanering sker. På denna projektsida kommer Finspångs kommun hålla er uppdaterade över saneringsprojekt och dess planer i kommunen där statliga medel har beviljats för sanering.
Sanering och uppföljning
På Jonas Wenströms väg i Finspångs tätort genomfördes under 2023 arbeten för att åtgärda den förorening som finns på området.
I en inledande fas genomfördes schaktning för att avlägsna de mest förorenade massorna. Därefter har ett medel som bryter ned föroreningen på området injekterats i marken, en så kallas in-situsanering.
Att in-situsanera har många fördelar eftersom mindre mängd jordmassor behöver transporteras bort och tillföras området samt så åtgärdas föroreningens problematik på plats, i stället för att föroreningen transporteras till annan plats.
Uppföljning av in-situ genomförs under tre år, med start 2023.
Området framåt
Området framåt kommer fortsatt användas som parkering, men med avlägsnade föroreningar och minimerad risk för att spridning av föroreningar sker från området och vidare i centrala Finspång.
Kartan ovan visar området som är undersökt och planeras att bli sanerat.
Varför finns det föroreningar på området?
Finspångs centraltvätt var verksam på Jonas Wenströms väg i Finspångs tätort från 1946 till 1973, då verksamheten lades ned och byggnaderna revs. Kemtvätten, som var Finspångs största, tvättade i perklorelylen i en stor maskin som kördes flera gånger om dagen. Det är framförallt hanteringen av avfall som bidragit till att föroreningssituationen är av sådan karaktäärr att åtgärd måste ske.
Området är med på Länsstyrelsen Östergötlands lista över topp 20 mest prioriterade förorenade områden i länet.
Undersökningar som lett fram till genomförandet av saneringen
Genomförda undersökningar och aktiviteter
2007 genomfördes initierande studier för området där Finspångs före detta centraltvätt har legat. Då noterades att området där kemtvätten legat är förorenat av klorerade alifatiska kolväten. Dessa ämnen karakteriseras av att de är lättflyktiga och att de har förhållandevis hög vattenlöslighet. Föroreningarnas utbredning och omfattning var dock okänd vilket gjorde att man i förstudien konstaterade att man borde gå vidare med en undersökning i form av en huvudstudie.
Mellan 2009 och 2011 genomfördes en huvudstudie för att kartlägga förekomsten av klorerade lösningsmedel på och i anslutning till fastigheten. Dessa studier har resulterat i följande slutsatser:
- Det finns ett troligt källområde och en föroreningsplym, i huvudsak öster och söder om källområdet.
- Ingen större föroreningsspridning kan antas ha skett.
- Utifrån hälsorisker bedöms det inte finna något akut åtgärdsbehov, men man borde minimera risken (sanera) för att ta bort risken för att föroreningen sprids.
- Förslag på saneringsmetod är schaktning och injektering av en näringslösning för biologisk nedbrytning av föroreningen.
Som alltid vid sanering av förorenade områden, där verksamhet bedrivits för länge sedan, har det genomförts en ansvarsutredning för att veta vem som ska stå för de kostnader som uppkommer i samband med saneringen. Finspångs kommun har ansökt om statligt bidrag för sanering av området och har till stor del fått allt sökt medel beviljat. Således är projektet ett bidragsfinansierat saneringsarbete, beviljat av Naturvårdsverket.
Eftersom detta är en sanering av förorenade områden kommer det under hela genomförandeprocessen finnas miljökontrollanter på plats, för att säkra att arbetet inte förvärrar föroreningssituationen. Efterföljande miljökontroll genomförs fram tills att föroreningarna har brutits ned.
Miljökontrollen följer provtagningsprogram som godkänts av tillsynsmyndighet.
Nu genomförs test hur arseniken i Lotorp ska bindas i marken
Nu pågår pilottest för att hitta en bra stabiliseringsåtgärd för den arsenikförorenade jorden på Lotorps A-plan.
Parallellt pågår ett forskningsprojekt (TUFFO*) med syftet att undersöka möjliga orsaker till utlakning av arsenik i jord efter jordtvätt samt att föreslå åtgärder som tillsatser av bindande medel för att förhindra detta.
Resultatet från TUFFO-projektet förväntas även ge värdefull information för kommande efterbehandling av marken i Lotorp.
Arbetet kommer att innebära att ett antal provrutor grävs upp med grävmaskin och jorden blandas i en betongblandare där även olika tillsattsmedel blandas in.
Uppföljning kommer ske genom att prover tas ut både på jord, markvatten samt grundvatten.
Om området
Historiskt har fastigheten Lotorp 3:6 i Finspångs kommun använts för bruksverksamhet och för träimpregnering. Bruksverksamheten bedrevs från 1600-talet fram till början av 1900-talet och bestod bland annat av metallverk, smältsmedja och gjuteri. Vidare fanns en impregneringsanläggning på platsen mellan åren 1946 - 1962. På impregneringsplatsen har svarvning och träimpregnering av i slipers och telefonstolpar skett. Kar fanns för tillblandning av CCA-medel (koppar, krom, arsenik). På området bedrevs en tryckimpregneringsanläggning och det fanns en järnvägsräls där virke togs ut för torkning samt uppställningsytor för torkat virke.
Efter impregneringsverksamheten avvecklades har fastigheten använts som idrottsplats med fotbollsplaner. Det aktuella området ligger väster om Lotorpsån där A- och C-plan är placerade (se karta nedan).
Kartan ovan visar en blå cirkel som omringar det ungefärliga området som är undersökt och planeras att undersökas. Utanför området har inga föroreningar upptäckts.
Genomförda undersökningar och aktiviteter
Det har skett flera undersökningar och delvis sanineringar i området sedan slutet av 1900-talet. 2018-2019 genomfördes en huvudstudie för att kartlägga förekomsten föroreningarna och resulterade i följande slutsatser:
- Det finns ett troligt källområde och en föroreningsplym, i huvudsak öster och söder om källområdet.
- Ingen större föroreningsspridning kan antas ha skett.
- Utifrån hälsorisker bedöms det inte finna något akut åtgärdsbehov, men man borde minimera risken (sanera) för att ta bort risken för att föroreningen sprids.
- Förslag på saneringsmetod är schaktning och injektering av en näringslösning för biologisk nedbrytning av föroreningen.
Projektering och genomförande
Som alltid vid sanering av förorenade områden, där verksamhet bedrivits för länge sedan, har det genomförts en ansvarsutredning för att veta vem som ska stå för de kostnader som uppkommer i samband med saneringen. Finspångs kommun har ansökt om statligt bidrag för undersökningar på området och har till stor del fått allt sökt medel beviljat. Således är projektet ett bidragsfinansierat saneringsarbete, beviljat av Naturvårdsverket, via Länsstyrelsen i Östergötland.
Rejmyre glasbruk har varit i bruk sedan 1800-talet och är det ännu idag, men med andra förfaranden. Gamla glasbruk drar inte helt ovanligt med sig föroreningar, när de bedrivits i så många år. Detta beror dels på att de renignsprocesser man hade för att ta eliminera partiklar i vattnet, inte föroreningar såsom bland annat bly, arsenik och krom som förr användes i glasbruksprocessen. Dessutom fanns vanan fram till 1980-talet att slänga avfallet från verksamheten på den egna avfallsdeponin, som gör att även i deponislänten har det tidigare påträffats föroreningar. Avfallet har även i viss mån använts som utfyllnad inom bruksområdet och med den anledningen har föroreningar påträffats över hela bruksområdet.
Vad vet vi om föroreningssituationen sedan tidigare undersökningar?
2016 genomfördet den senaste undersökningen på området. Det var en omfattande stuidie som syftade till att utreda föroreningssituationen på tidigare bruksområde.Framförallt var det alltså glasbruksområdet och den gamla deponin/slänten som ligger i anslutning till området samt våtmarken norr om glasbruket som provtogs. Framförallt analyserades prover i jord, men även grundvatten och ytvatten intill Lillsjön analyserades. Studiens mål var att få en uppfattning om föroreningssituationen samt att eventuellt kunna avgränsa området. Undersökningarna visade på att hela bruksområdet. Även deponiområdet uppvisade på förhöjda metallhalter.
Teori och åtgärd
Teorin från 2016 är att föroreningar troligtvis fastnar i deponin och våtmark nedströms deponi, då man inte hittat föroreningar i höga halter nedströms i vattnet.
Åtgärd som vidtogs efter dessa utredningar var att området stängslades in för att minska exponeringen av oasfalterade ytor till allmänhet.
Vad är planen framåt?
År 2022 genomfördes en utredning av våtmarkens förmåga att hålla föroreningar, Lillsjöns sediment samt Skogsbäcken. Utredningen utgör ett underlag för pågående arbete med att ta fram en handlingsplan samt ger inriktning för framtida huvudstudie.
Har du frågor?
Om du funderar kring något utav projekten är det bara att kontakta handläggare. kontaktuppgifter finns högst upp på sidan, men du kan även skicka din fråga genom att fylla i nedanstående e-postformulär. Namn och e-post måste uppges, så att svar kan ges till frågande part.
Kontakt
Igor Keljalic
Miljöstrateg
Sektor samhällsbyggnad
0122-850 14
igor.keljalic@finspang.se
Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång
Jonny Sävenhed
Miljöstrateg
Sektor samhällsbyggnad
0122-852 37
jonny.savenhed@finspang.se
Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång